Historik

Hvellinge Spritfabriks Aktiebolag

Aktiebrevet med en fantasifull tolkning av Vellinge. Fabriken har placerats mitt i byn mellan kyrkan och elverket. Observera att det alltid kommer rikligt med svart rök ur alla skorstenar på gamla bilder. Det beror på att rök är det samma som välstånd. Rök är lika med pengar – ingen rök, ingen verksamhet.

Aktiebrevet med en fantasifull tolkning av Vellinge. Fabriken har placerats mitt i byn mellan kyrkan och elverket. Observera att det alltid kommer rikligt med svart rök ur alla skorstenar på gamla bilder. Det beror på att rök är det samma som välstånd. Rök är lika med pengar – ingen rök, ingen verksamhet.

Hvellinge Spritfabrik bildades den 1 oktober 1903 på Vellinge Gästgivaregård.

Styrelseordförande var Jöns Welin kommunalordföranden och ordföranden i Vellinge Sparbank.

Verkställande direktör var handlaren Hugo Jönsson som även var vd för AB Hvellingeortens Elektricitetsverk från 1917, ledamot av kommunalfullmäktige sedan 1919 där han blev ordförande från 1925. Han satt även i kommunalnämnden, fattigvårdsstyrelsen och var ledamot i kyrko- och skolråd från 1924. Dessutom var han nämndeman och hade flera andra uppdrag. RVO Riddare av Vasaorden.

Övriga styrelseledamöter var Olof Hansson, Georg Petersen, Hans Persson. Fabrikens disponent var herr August Bengtsson.

Byggnaden var klar till sitt yttre i oktober samma år. Därefter installerades maskinerna. Produktionen var tänkt att komma igång under hösten 1904.

Till att börja med gjorde man 50 procentig råsprit från spannmål och potatis liksom alla andra spritfabriker, men även majs och melass förekom. 1912 började man använda betor som råvara. Året därpå producerad man 380 000 liter femtioprocentigt råbrännvin av 2000 ton vitbetor. Genom åren blev det en blandning av olika råvaror.Det var svårt att få tillgång till betor, man konkurrerade ju med sockerfabrikerna om samma odlingsareal.

Här ser vi Vellinge från fabrikens tak. Trappgaveln till vänster är lokstallet. Mitt i bild syns stationshuset insvept i rök från ett ånglok. Det låg ungefär där Systembolaget ligger idag. Litet till höger om mitten går Bankgatan ner.

Här ser vi Vellinge från fabrikens tak. Trappgaveln till vänster är lokstallet. Mitt i bild syns stationshuset insvept i rök från ett ånglok. Det låg ungefär där Systembolaget ligger idag. Litet till höger om mitten går Bankgatan ner.

1920 köpte företaget in ett eget jordbruk i Hököpinge med en areal om 95 tunnland för att trygga tillgången på betor.

1933 var det överkapacitet på råsprit i landet. Sveriges Bränneriidkareförening erbjöd bolaget 100 000 kronor om fabriken lades ner, vilket skedde samma år då bolaget gick i likvidation. Ägare till fabriken var då godsägaren och direktören Arnold Anderson på Gränja gård i Hököpinge som hade köpt på sig 596 av fabrikens aktier. Det var mer än 98 % av aktiestocken.

Här ses fabriksområdet kring 1910. Till vänster i bild ligger en anläggning som ursprungligen innehöll Hvellinge mekaniska verkstad. Markerad med röd ring finner vi Spritfabriken med den imponerande skorstenen. Den var 22 meter hög och revs 1959. Framför fabriken till höger syns lokstallet med trappgavlar. Ungefär mitt i bild ligger Börjessons spannmål. Bilden är tagen från Gästgiveriets grind mot nuvarande torget. Snett genom bilden går järnvägen mot Hököpinge.

Här ses fabriksområdet kring 1910. Till vänster i bild ligger en anläggning som ursprungligen innehöll Hvellinge mekaniska verkstad.
Markerad med röd ring finner vi Spritfabriken med den imponerande skorstenen. Den var 22 meter hög och revs 1959. Framför fabriken till höger syns lokstallet med trappgavlar. Ungefär mitt i bild ligger Börjessons spannmål. Bilden är tagen från Gästgiveriets grind mot nuvarande torget. Snett genom bilden går järnvägen mot Hököpinge.

Bröderna Lindéns ChokladfabrikBELCHO

Bröderna Lindéns Chokladfabrik (Belcho) startades 1944 i de gamla industrilokalerna. Carl Lindén var verkställande direktör medan hans bror var kamrer. Försäljningschef var svågern Olle Andersson. Även deras respektive fruar var delägare med stora aktieposter i familjeföretaget. 1947 redovisar fabriken ett tillverkningsvärde av 400 000 kronor per år.

Familjen hade tidigare drivit chokladfabriken Goody i Malmö som framförallt var kända för choklad- och kokosbullar.Teddybulle

Förutom olika typer av chokladprodukter som Casablanca med fikon och marsipan, Haifa choklad, España med marsipan mm tillverkade Lindéns också Teddy skumbulle och andra skumsaker.

Företaget gick bra de först åren, men sedan staten införde lyxskatt på socker och konkurrensen hårdnade från de stora fabrikerna som Marabou, Cloetta och Mazetti. Fabriken gick i konkurs 1951.

Haifa

Espana

 

 

 

AB A. Börjesson & CoSpritfabriken 1984

AB A. Börjesson & Co köpte fabriksbyggnaden av Arnold Andersson på Gränja i början av 1950-talet och utnyttjade byggnaderna som spannmålsmagasin under många år. De lät gräva en stor grop med galler över utanför ingången, där spannmålet tippades och en elevator förde upp det till de olika våningarna. Därefter blev det byggvarumagasin. Börjesson lät flytta två trämagasin från andra sidan järnvägen för att få ytterligare lagermöjligheter. Ett av dessa magasin står kvar. Det tillhörde ursprungligen SJ. Börjessons sålde företaget till Kocks i Trelleborg i början på 1990-talet. De drev det bara vidare i ett och ett halvt år, varefter företaget lades ner och fabriken stod åter tom och övergiven.

Spritfabriken på 1980-talet

1980 genomförde Vellinge kommun en bebyggelse-inventering i kommunen. I samband med detta togs flera hundra bilder av villor, sommarstugor och andra fastigheter i kommunen.

Fabriksbyggnader får med tiden en patina som berättar om dess historia. Tidigare funktioner och ombyggnader kan avläsas i väggar, dörrar och fönster. Att behålla och vårda äldre byggnader som Spritfabriken berikar orten och berättar om gångna tider då det var industri och jordbruk som byggde och formade byar som Vellinge.

Idag är service- och kontorsyrken i majoritet i kommunen, men spritfabriken minner om andra tider.

Fabriken från Perstorpsgatan under dess tid som byggvarumagasin.

Fabriken från Perstorpsgatan under dess tid som byggvarumagasin.

Detta magasin byggdes för Skånska Lantmännen, men då de gick i konkurs omkring 1930 köpte A. Börjesson & Co det och flyttade byggnaden till fabrikstomten. Den revs på 1990-talet.

Detta magasin byggdes för Skånska Lantmännen, men då de gick i konkurs omkring 1930 köpte A. Börjesson & Co det och flyttade byggnaden till fabrikstomten. Den revs på 1990-talet.

Spritfabriken från väster.

Spritfabriken från väster.

Fabriken från nordväst.

Fabriken från nordväst.

Detta magasin tillhörde ursprungligen järnvägen och flyttades hit på 1960-talet. Det låg tidigare inne på tomten som tillhör »Willys«, men har nu flyttas närmre »Spritfabriken«.

Detta magasin tillhörde ursprungligen järnvägen och flyttades hit på 1960-talet. Det låg tidigare inne på tomten som tillhör »Willys«, men har nu flyttas närmre »Spritfabriken«.

Fabriken från öster.

Fabriken från öster.